Sitter här och är så arg och ledsen att jag inte vet vart jag ska ta vägen..

En av mina söner blev singel efter ett femårigt förhållande för inte så längesen.. Det var verkligen inte hans val, det kom som en blixt från klar himmel och han är så eländigt trasig just nu att det värker i mammahjärtat.. 

Den värsta biten är att han inte får något avslut, hans exsambo vägrar att prata om det hela och ge honom någon vettig anledning varför. Till sina vänner har hon sagt en par, tre olika saker och till P2 säger hon inget alls.. Han håller på att grubbla ihjäl sig och vet inte vart han ska ta vägen och jag har mest lust att leta rätt på tösen och ruska henne tills hon fattar att efter ett femårigt förhållande sticker man inte bara sin väg utan att reda ut saker och ting.

Man lämnar inte någon hur som helst utan anledning och utan att ha respekt nog för den man levt större delen av sitt vuxna liv med utan att vara öppen, ärlig och faktiskt kunna kommunicera...

OM en dryg vecka kommer han iaf upp hit för att få lite miljöombyte och slippa ifrån allt ett tag.. Tror han mår bra av att få den distansen... Men det är långt dit och jag hoppas att han orkar med att ta hand om sig tills jag kan göra det ett tag..