Funderat lite på hur livet ser ut...

Jag är verkligen inte mogen för ett ytt "riktigt" förhållande igen.. Jag vill vara fri och ha möjligheten att göra lite som jag vill utan att ta hänsyn till någon annan ett tag till..

Men det där med ONS och skepp som möts i natten börjar bli lite gammalt, visst, sex är trevligt men det är lite som med Berty Botts beans... de finns i alla smaker och man vet aldrig vad man får...

Nu senast fick jag ju nått som får räknas om intensiv chili.. Frågan är om jag överlever på den typen av diet något längre tag.. Ibland kan plain vanilla with no nothing vara trevligt också och jag tror inte att det ingår i hans repertoar....

Annars går livet sin gilla gång... jobb, mat, sova och ibland ser jag faktiskt till sonen jag delar hem med... men det är verkligen inte så att vi nöter på varandra..

Har också fått mig ett par pälsbollar som håller mig sällskap av och till..

Får fundera vidare på livet, både det med och utan sex...

Jösses, vilken vecka förra veckan var...

Jag vet knappt var jag ska börja. Exet har hört av sig och vill prata ut... jag känner att jag inte är mogen för det, att jag inte kommer att fixa det utan att bli upprörd och kanske till och med ramla tillbaka i det mentala hål jag befann mig i innan jag bröt upp...

I onsdags var jag på den sämsta dejten i mitt liv, ALLA kategorier.. Hur illa??... jaaaa... om man utger sig för att vara singel när man pratar med någon online så är det lite käckt ifall man iallafall kommer ihåg att ta av sig vigselringen innan man går på en fikadejt... och tro mig eller inte men det var inte det värsta.. Ett nervöst skratt som kunde reta gallfeber på vem som helst, en övertro på sin egen charm... en oförmåga att förstå ett så enkelt ord på talad svenska som NEJ... och total brist på självinsikt... fick mess bara efter någon timma som undrade när vi kunde ses igen... min tanke var, någon gång när hornper kan åka skridskor i helvete... Men jag uttryckte mig lite mer diplomatiskt...

Det efterföljs av att jag tänkte att en dålig dejt ska inte få avskräcka mig från att fortsätta leta efter någon rolig människa att umgås med.. så jag styr upp en dejt för fredag, en för lördag och en för söndag...

Jaaaa, jag vet att jag är lite lagom knäpp... men planan var ju att bara träffas, ta en fika, prata ett tag och se hur det är med kemi och tycke...

Fredagens dejt fegade ur, han vet inte vad han vill och är grymt blyg, så en annan kille jag pratat med som jag vet är i ett förhållande kom över och tog te och en macka.. han hade säkert velat ha mer men tack men nej tack... jag hade inte ens velat ha det där om han varit singel...

Lördagens dejt blev lite mer intensiv än vad som var tänkt... träningsvärk, seg i kroppen och rätt slut... men på ett bra sätt...

Söndagens dejt var trevlig, en runda discgolf i duggregnet med bra sällskap.. men där fann å andra sidan inte så mycket kemi alls.. och han kändes väldigt distanserad, förmodligen uppfyllde jag inte hans förväntningar...

Förstår bara inte varför det ska vara så svårt för en kille att säga det rakt ut... vågar han inte öga mot öga så kan man ju alltid återgå till de mess eller mejl man har kommuicerat med tidigare... det är väl inget problem... Det är ju inte så att jag gjort några större känslomässiga investeringar i personen i fråga innan vi ens har träffats.. Allt jag vill är att få raka besked om det finns något intresse  av att fördjupa det hela eller om det är att gå vidare som gäler...

Får väl dessutom avsluta med att säga att det är fegt och tråkigt med killar som utger sig för att vara singlar på nätet och som inte kan vara ärliga nog att säga att de är i ett förhållande..

Jag spelar inte andra fiolen, det är inte min grej...

Eller så borde jag inte det... nåja, helgen har om inte annat varit intressant...

Åkte upp till Bureå för att ev jaga rådjur.. det blev inte så mycket som en klöv men det blev iaf en trevlig helg men annan form av skjut...

R är en kul kille, lite bitter på jobbet och väldigt rak till hela sitt sätt... Det har om inte annat varit intressant och en rätt så njutningsfull helg... Han har heller inte försökt att på något sätt slå blå dunster i ögonen på mig.. Ses vi igen så är det för att våra scheman funkar.. det är lite för långt emellan oss och våra liv är inte direkt kombatibla... Skulle det nu vara så att vi ses igen så inte mig emot.. gör vi det inte så var det klart värt den tråkiga bussresan upp...
 Resan hem sov jag från typ infarten till Skelleftehamn till Täfteå...

Annars så ser väl livet ut som vanligt... exet hörde av sig igår och ville att vi skulle träffas och ha någon form av terapisamtal... Jag känner att det är lite för tidigt för mig att ta det samtalet.. jag visste inte riktigt hur jag skulle svara , hur jag skulle bemöta det...

Vet inte om jag klarar av att ha den konverastionen utan att bli upprörd.. det är ändå 15 år av mitt liv vi talar om.. Jag behöver ett tg till på mig att lägga saker tillrätta för mig själv innan jag är mogen för att försöka få honom att förstå varför det gick som det gick..

Så åter till jobb, roliga hemsidor och vänner... och förresten.. jag är med katt nu... inte en utan två galningar som ska bo här...

Hmmm, om 32 timmar kommer jag att träffa någon jag pratat med i snart tre veckor nu...

Det lustiga är att jag är fortfarande inte nervös.. jag är mest bara förväntansfull..

Han har fått mig att må väldigt bra och varje mess gör mig glad..

Kan bara inte förstå varför han ska bo så eländigt ocentralt... eller varför han ska nödvändigtvis vara så ung.. Men men... vi får se hur det här utvecklar sig...

32 timmar är en evighet och samtidigt går det ofantligt fort... Har massor jag borde göra innan jag åker imorgon.. så frågan är varför jag sitter här och inte får nått gjort...