Sitter här i min självvalda ensamhet och är bitter och trött...

Jag är för första gången på 15 år singel. Tyck för allt i världen inte synd om mig, det är mitt val och bara mitt val. Anledningarna är många och tillsammans bildar de en stor hög av "jag vill verkligen inte leva så här längre".

Så anledningen till bitterheten är att jag kommer inte vidare, exet bor av flera anledningar kvar ännu, han har fått ny lägenhet men om de som har lägenheten inte flyttar i förtid( som de lovat och helst vill) så kommer han att bo kvar tills i augusti vilket kommer att driva mig till vansinne.

Jag vill gå vidare med mitt liv, jag vill städa bort och ställa i ordning som jag vill ha det, jag vill få köpa min egen bil, skaffa en ny säng och börja leva igen. Men det går inte så länge han bor kvar, så länge han inte står för sina egna kostnader, så länge han förväntar sig att jag ska sköta hans tvätt och hans disk...

Jag måste få tillbaka mitt liv snart innan jag blir galen.

/U - less på att kompromissa.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var en sak jag visste sedan innan.. Januari suger härsket fett.. Normalt sett, alltså varje år så dippar jag i Januari.. en sån där "mysig" vinterdepression.. och i år är det samma sak.. jag är less på mörker, snö, kyla och att alla runt omkrin...

Dejtandet går vidare, varannan vecka är P inte tillgänglig mer än via sms då han är pappa på heltid och varannan vecka är det upp till hans kropp om vi kan ses eller inte... Att dejta någon med utmattningsproblematik där hans kropp och då framföral...

I förra inlägget var väntan snart över... Nu har jag och P fått ha halva veckan när han är barnledig.. och vi har verkligen tillbringat alla vaken tid när vi inte arbetat tillsammans.. Från söndag kväll när han dök upp hemma hos mig tills nu.. För ...

Snart har de två veckorna av väntan passerat.. Snart får jag träffa honom igen!! Som han skrev igår så är det lite som att bara barn och vänta på att det ska bli julklappsutdelning..  ja just det, han skrev det, inte jag.. Han ser en framtid, han...

Det här börjar kännas som en följetong...   fyra dagar har gått sen min dejt.. Vi har av olika anledningar (fullt naturliga anledningar) inte haft möjlighet att ses igen och nu väntar två veckor när vi verkligen inte kan ses då han är pappa på he...