Jag känner mig så kluven just nu, älste sonen P1, 19år om en dryg månad ringde i kväll... Hans värld är skit, skolan funkar inte alls och han vantrivs med livet i allmänhet. Så hans fråga var om han kunde få komma upp och bo här, leta jobb och kanske börja plugga till hösten igen.

Det känns bra att han vill hit, att det är mig han lutar sig på när det går åt helvete i livet och allt sånt. Jag varken KAN eller vill hindra honom från att flytta upp och det värmer mig att jag får bli mamma på heltid igen.. Det är däremot skrämmande att han inte kommer att få några pengar alls själv just nu... Han får inget studiestöd då han hoppar av skolan, han får inte det underhåll jag hitills betalat till honom eftersom han inte längre pluggar och jag vet inte alls om han kan få något från alfakassan/arbetförmedlingen/försäkringskassan... det blev en heeelt annan livssituation helt enkelt.

Jag vet att det kommer att lösa sig på nått sätt, jag vet bara inte hur just nu och det blev väldigt mycket att tänka på helt plötsligt...

Kanske inte riktigt vad mitt huvud behövde den här tiden på kvällen, lugn och ro och sova hade varit bättre än att fundera på framtiden......

/U förvirrad framtida förälder på heltid.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var en sak jag visste sedan innan.. Januari suger härsket fett.. Normalt sett, alltså varje år så dippar jag i Januari.. en sån där "mysig" vinterdepression.. och i år är det samma sak.. jag är less på mörker, snö, kyla och att alla runt omkrin...

Dejtandet går vidare, varannan vecka är P inte tillgänglig mer än via sms då han är pappa på heltid och varannan vecka är det upp till hans kropp om vi kan ses eller inte... Att dejta någon med utmattningsproblematik där hans kropp och då framföral...

I förra inlägget var väntan snart över... Nu har jag och P fått ha halva veckan när han är barnledig.. och vi har verkligen tillbringat alla vaken tid när vi inte arbetat tillsammans.. Från söndag kväll när han dök upp hemma hos mig tills nu.. För ...

Snart har de två veckorna av väntan passerat.. Snart får jag träffa honom igen!! Som han skrev igår så är det lite som att bara barn och vänta på att det ska bli julklappsutdelning..  ja just det, han skrev det, inte jag.. Han ser en framtid, han...

Det här börjar kännas som en följetong...   fyra dagar har gått sen min dejt.. Vi har av olika anledningar (fullt naturliga anledningar) inte haft möjlighet att ses igen och nu väntar två veckor när vi verkligen inte kan ses då han är pappa på he...