Hmmm, om 32 timmar kommer jag att träffa någon jag pratat med i snart tre veckor nu...

Det lustiga är att jag är fortfarande inte nervös.. jag är mest bara förväntansfull..

Han har fått mig att må väldigt bra och varje mess gör mig glad..

Kan bara inte förstå varför han ska bo så eländigt ocentralt... eller varför han ska nödvändigtvis vara så ung.. Men men... vi får se hur det här utvecklar sig...

32 timmar är en evighet och samtidigt går det ofantligt fort... Har massor jag borde göra innan jag åker imorgon.. så frågan är varför jag sitter här och inte får nått gjort...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det var en sak jag visste sedan innan.. Januari suger härsket fett.. Normalt sett, alltså varje år så dippar jag i Januari.. en sån där "mysig" vinterdepression.. och i år är det samma sak.. jag är less på mörker, snö, kyla och att alla runt omkrin...

Dejtandet går vidare, varannan vecka är P inte tillgänglig mer än via sms då han är pappa på heltid och varannan vecka är det upp till hans kropp om vi kan ses eller inte... Att dejta någon med utmattningsproblematik där hans kropp och då framföral...

I förra inlägget var väntan snart över... Nu har jag och P fått ha halva veckan när han är barnledig.. och vi har verkligen tillbringat alla vaken tid när vi inte arbetat tillsammans.. Från söndag kväll när han dök upp hemma hos mig tills nu.. För ...

Snart har de två veckorna av väntan passerat.. Snart får jag träffa honom igen!! Som han skrev igår så är det lite som att bara barn och vänta på att det ska bli julklappsutdelning..  ja just det, han skrev det, inte jag.. Han ser en framtid, han...

Det här börjar kännas som en följetong...   fyra dagar har gått sen min dejt.. Vi har av olika anledningar (fullt naturliga anledningar) inte haft möjlighet att ses igen och nu väntar två veckor när vi verkligen inte kan ses då han är pappa på he...