Trots att jag verkligen gråtit ögonen ur mig idag så börjar saker och ting lätta... Hjärnan funkar bättre.. det där med att tvätta ögonfönstren så man ser lite bättre är nåt som faktiskt hjälper...

Att sen både P2 och P3 ringt ikväll och talat om att jag är en bra mor som inte behöver ha dåligt samvete över att jag inte orkar svara i telefon utan måste se till att ta hand som sig själv gör inte saken sämre...

Tack älskade ungar för att ni står ut med en mor som är lagom asocial och trasig ibland och som aldrig tycker om telefoner...

Så det där med att bryts ihop och komma igen verkar funka rätt bra... En lång konversation med pojkvännen som är alldeles trasig i halsfluss i sin ände av världen gjorde väl saker och ting både värre och bättre... värre för att det kommer att fröja tills han är frisk innan vi kan ses igen och bättre för att jag faktiskt vet att han VILL ses...

Har jag sagt att jag avundas män deras förmåga att tänka på ingenting.. kunna koppla bort hjärnan och bara släcka ner.. Det kan inte vi kvinnor och jag tycker att det är vansinnigt orättvist.. Hade vi kunnatg det hade jag förmodligen inte varit lika övertänkande och resonerande när det kommer till allt.. 

Nu blir det te och vitlöksbröd... Man äter konstiga saker mitt i natten...