Jag sambon och sonen var och tittade på AVATAR igår, ja den är "hypad" och alla ska se den och alla skriver om den och den är så vansinnigt omtalad att man borde bli less....

Men Jösses så snygg den var!!!!  

Storyn är den gamla vanliga med en blandning av kampen mellan ont och gott och en lagom dos Romeo och Julia, inget nytt där alltså.. men det var längesedan jag gick på bio i den här staden och det var knäpptyst i salongen nästan hela filmen..

Alla var uppslukade av vad som hände på duken och hur det så ut...

Jag är inte lika galen somnågon kommentar jag såg på FB som tyckte att världen vi lever i är så tråkig han ville minsann också leva i en 3D-värld... *fnissar*

Men jag kände mig väldig kort och världigt knubbig när jag kom ut från Bion.. I två timmar hade jag varit tre och en halv meter lång, slank och blå...

Helt plötsligt var jag bara jag igen...

Bittan lottar ut ett snyggt tyg i sin blogg

http://pysselbittan.blogg.se/2010/january/bloggcandy.html?_tmp=069f558c1207a473e70e501dbec520d66d902b50

Förkylt som sjutton och det är kanske som vännen bubbelfia säger: När man är förkyld och snorig så är det hjärnan som rinner ut genom nosen.... för det var längesedan jag kände mig så korkad och seg i skallen.

Eller så är det som arbetskompisen J påstår.. I´m so full of awesome that it´s running out of my nose.... fast det känns inte så..  

Inte blev förkylningen bättre av att jag försöket åka och jobba igår heller, dörrarna ute i gallerian funkade inte som dom skulle vilket gjorde att värmeridån inte fungerade som den skulle, summa summarum så hade vi 11 grader i kassan....   

När vi stängde alla dörrar utom den som var längst från galleriaingången så lyckades vi få upp värmen i kassan till ca 15 grader med hjälp av ett konvektorelement...

Idag mår min förkylning prima, men jag mår skräp!!!

I överig är det rätt bra, vi har överlevt sonen P flytt hit och ett nytt snöoväder, en sambofödelsedag och en sonfödelsedag... snart är äckliga januari slut och det kanske finns hopp om liv men på det hela taget så ser det inte hoppfullt ut när det är -22 grader och hur mycket snö som helst....

Tänkte bara stoppa in huvudet och säga hej för första gången i år...

Det har varit mycket ett tag och jag har verkligen inte hunnit med min blogg alls... men nu är det nyt år och vi tar nya tag.

/U

Jag har problem med lederna, förmodligen artros eller någon form av reumatism....

De senaste åren har det varit handleder och händer som mått sämst när kyla och elände sätter in.. men så icke i år..

Hittills i år så är det mina knään som går ONT i kubik... jag kan inte sitta, stå eller gå hur och när jag vill... det är sååå ledsamt...  

Måste se om jag får tid att gå på ett apotek eller någon hälsokostbutik och skaffa värmebandage, stöd till knäna så jag kan gå ordentligt och inte är beredd att bita någon bara för att jag itne kan sitta som jag vill eller sätta mig på huk på jobbet...

Men nu ska jag gå och jaga en middag, sambon är på julbord med jobbet och det skulle tydligen vara efterfest här.... tur jag är ledig i morgon ...  

Jag känner mig så kluven just nu, älste sonen P1, 19år om en dryg månad ringde i kväll... Hans värld är skit, skolan funkar inte alls och han vantrivs med livet i allmänhet. Så hans fråga var om han kunde få komma upp och bo här, leta jobb och kanske börja plugga till hösten igen.

Det känns bra att han vill hit, att det är mig han lutar sig på när det går åt helvete i livet och allt sånt. Jag varken KAN eller vill hindra honom från att flytta upp och det värmer mig att jag får bli mamma på heltid igen.. Det är däremot skrämmande att han inte kommer att få några pengar alls själv just nu... Han får inget studiestöd då han hoppar av skolan, han får inte det underhåll jag hitills betalat till honom eftersom han inte längre pluggar och jag vet inte alls om han kan få något från alfakassan/arbetförmedlingen/försäkringskassan... det blev en heeelt annan livssituation helt enkelt.

Jag vet att det kommer att lösa sig på nått sätt, jag vet bara inte hur just nu och det blev väldigt mycket att tänka på helt plötsligt...

Kanske inte riktigt vad mitt huvud behövde den här tiden på kvällen, lugn och ro och sova hade varit bättre än att fundera på framtiden......

/U förvirrad framtida förälder på heltid.

Jag vet inte ja, alla människor bara springer omkring och försöker skapa julstämning, köpa julklappar och lääängtar till julen. Det enda jag ser fram emot är fyra dagar på raken ledigt, och det ser jag fram emot med viss fasa för jag vet vad som ligger framför mig innan jag kommer så längt som till ledigheten...

Jag jobbar på systembolaget och det är verkligen inte en fridfull arbetsplats den här tiden på året.. det är ett helvete och ett jävla kaos att få det att gå ihop.

Dessutom kommer mor förmodligen upp i år igen, det är trevligt och älste sonen kommer också att vara här på jul... men det betyder också att på en enda lediga veckodagen jag har kver fram till jul så måste jag städa och iaf BÖRJa advents och julpynta, något jag helt klart vägrat hitills...

Kan man inte få julstrejka???

Livet suger fortfarande, jag har sovit alldeles för lite inat och ser ut som sju svåra år, med svullna ögon och hår överallt.

Tack och lov för att jag är ledig idag... Jag hade aldrig orkat gå på jobbet och hålla ihop idag...

Sambon sover igan han har jobbat 05-10 och har verkligen gjort sitt bästa för att inte behöva prata med mig alls idag...

Undrar om jag ska ta mig ner på stan och shoppa något mest bara som tröst...